Achtung Baby - 2008 Heinrich Gabarinza, Burgenland

Dags att flytta fokus norrut. Österrike nästa anhalt på vår odyssé. Och det är rött. Så det förslår. Producenten heter Heinrich och är en ny bekantskap för oss. Cuvéen Gabarinza är vad jag förstår toppvinet och består av Blaufränkish (60%), Zwiegelt (30%) och Merlot (10%) från genomsnittligt 30-åriga stockar från vingården Gabarinza. Vinet får uppfostran i 500 l ekliggare i 20 månader. Druvorna växer på kalkrik mark och plockas för hand. Vad annars. Det här ska uppenbarligen andas seriösa grejer.

Vinet är ett En fin mörkröd men ändå transparent nyans. Doften slår emot med svarta bär från trädgården, lingon!, estetisk olja och lite rostigt järn. En superhärlig sniff!  Antagligen en sniff för ett bättre tillfälle ändå, men va´fan, det ÄR hursomhelst genomseriösa grejer!

Smaken är fokuserad och rätt så primär - men jätteskön. 2008 står det på etiketten och visst är de primära fruktiga dragen är framträdande, men blint skulle jag nog ändå tro på ett eller ett par år till i flaska. Frukten är som sagt framträdande och total men vinet lirar fint utan förestående lutning. Achtung baby - Here we go, liksom! Eken är helt integrerad och vinet lider inte det lilla minsta. Ganska lång klingande behaglig eftersmak.

Det här måste vara det kanonkomplement till den enorma (och perfekta) T-benstek jag åt i Bryssel i veckan (och det komplement jag tyvärr aldrig fick då). Druvtypiciteten i vinet är för oss omöjlig att hitta. Blint skulle jag placera vinet kanske överallt (utan supervarma) områden än i Österrike. Kanske som en svalare, och dyrare, Napa-Cab? Man lär sig..att man inte vet så mycket..

Vinet köptes helt spontant på Passagen nyligen. Det går dock att hitta billigare och till ett mer rimligt på kontinenten än bolagets riktkurs. Kan hursomhelst helt klart vara kul att testa.

(91-92p)

Bilder tillkommer när minnesporten på datorn behagar återkomma från sin ledighet.

Fredagstjut X2

Omtag.

Svår och tung månad. På alla fronter. Leveranser och resor. Nu kör vi lite defilibrator och tar omtag.

Det finns en del gammalt att knyta ihop säcken om, men vi gör det lätt och börjar här och nu:

2008 Markowitsch, Pinot Noir, Österrike, Niederösterreich

 En till en början lätt, nästan tveksamt lätt, uppenbarelse. Med lite tid blommar fin pinotfrukt fram. Solmogna röda bär, lätt fatton, tonar ut i en medelfyllig kropp som gärna intas i stora klunkar. Rent som en alptopp. Det är inget stort vin, men ett förbaskat gott vin. Sitter som en smäck till fläskkotletter med potatis och rosmarinäpplen (och en rejäl dos camenbert på kotletten). Motståndet är ringa i vinet, flaskan går åt i ett huj. Vi tar det som ett kvalitetstecken. Vi är småsålda för 129 spänn.

2004 Massa Vecchia, Rosso, Maremma, Tocscana 

Vi traskar upp i pristräsket. Ny bekantskap som plockas till svearna (säljs endast i AB-län) allena av Vinomatik (Vinomatik är specialiserad mot ekologiska och "naturliga" producenter - och allt vad de nu kallar sig?). Massa Vecchia är ett av otaliga vinerier vi bara läst om men aldrig druckit. Bättring nu.

Lätt reduktiv doft till en början direkt ur flaskan, men med luft förbytts detta i ett toskanskt kryddpaket med något lagerblad och en rejäl klick tomatpure. Vinet är allt annat än klart. Det doftar biodynamiskt - mest på gott. Antagligen mer ursprungtypiskt än druvtypiskt. Sa vi cabernet och merlot? Ska bli kul hur detta står sig över natten och förhoppningsvis bättrar på sig till morgondagens svåra T-bensstekar. Vi är inte helt övertygade

Over and out.

PS: Vistorta 2006, Friuli, Grave, är så förtvivlat nedstängt - med en stor skylt på insidan av korken där det står "tillbaka om ett par år" - att vi av ren barmhärtighet inte skriver en rad av icke-uppenbarelsen.

PS 2: Fler har druckit fin-fin Pinne!